Ett tydligt ökande hot är en nätfiskemetod som generellt beskrivet bygger på att användaren får ett fiktivt problem, tex inte kommer vidare till en hemsida, samt presenteras med ett logiskt klicka här för att lösa problemet.
ClickFix är ett snabbt växande problem och maskeras typiskt genom en falsk dialogruta eller pop-up, ofta i form av krav på att installera en nödvändig uppdatering eller verifiera att du är en människa. Det kan vara en falsk CAPTCHA, I’m not a robot eller rakt på sak en Fix it-knapp som kan kännas bekant och tryggt att klicka på, även för en hyfsat observant användare. För att komma vidare och således lösa ”problemet”, luras användaren att, utan sin vetskap, installera en infostealer eller annan skadlig programvara. Metoden är ytterst effektiv eftersom användaren inte är medveten om vad denne gör, men framför allt för att handlingen i många fall inte upptäcks av säkerhetssystemen.
Problemet med ClickFix dök upp under sensommaren 2024 och har ökat stadigt sedan dess och tycks accelerera sedan årsskiftet. Spridningen bland aktörerna tycks bred, där både cyberkriminella grupperingar och statligt sponsrade hackergrupper använder metoden för att lura sina offer och infektera med skadlig programvara.
Generellt sätt så bygger metoden på social manipulation och att utnyttja mänskligt beteende och svagheter däri. Man försätter den attackerade användaren i en situation av problem och osäkerhet samt presenterar en lösning på problemet i en bekant paketering eller form.
Vanligt är att leda användaren till en falsk hemsida där attacken utförs ifrån. Förutom nätfiskemail är malvertising, onlineannonser med skadlig kod, och sökmotorförgiftning, där hackers manipulerar resultat från sökmotorer så att falska hemsidor med onda uppsåt hamnar överst bland sökresultaten. Typiskt ser dessa falska annonser och hemsidor ut att komma från legitima och välkända organisationer.
Ett ClickFix-exempel
1. Användaren leds via nätfiske, malvertising eller sökmotorförgiftning till falsk hemsida med ClickFix
2. Hemsidan kräver att användaren klickar på en popup ”jag är ingen robot” eller liknande
3. Felmeddelande dyker upp om att det tex inte gick att verifiera användaren samt instruktioner om hur man löser problemet
4. Användaren följer instruktionen och installerar en infostealer eller annan skadlig programvara
5. Användaren uppfattar att verifieringen lyckades och surfar vidare helt ovetande om vad som hänt
Kortfattat kan man beskriva Infostealers som en skadlig programvara som i hemlighet infekterar datorer och system med ett enda egentligt syfte – att kopiera värdefull information utan att det upptäcks. När informationen är stulen har Infostealern slutfört sitt uppdrag och nästa steg för den cyberkriminelle är att sälja eller utnyttja den stulna informationen.
Den information man fokuserar på att stjäla är olika typer av användarnamn, lösenord, systeminställningar, cookies, loggfiler, mm som kan användas för att logga in eller åtminstone få fotfäste i ett företags IT-system. Därifrån iscensätts sedan andra cyberattacker eller andra bedrägliga aktiviteter. Den typiska köparen av informationen är således andra cyberkriminella som efter köptransaktionen inleder en cyber-, utpressnings- eller bedrägeriattack.
Utbildning av personalen för att öka både riskmedvetenheten och kunskapen om nätfiskeutvecklingen är ett ypperligt sätt att öka er motståndskraft, speciellt när det kombineras med toppmoderna cybersäkerhetsverktyg.
Oroande rapport från Europol avslöjar att själva DNA’t av organiserad brottslighet håller på att förändras och med det förvärras också hotbilden. Förändringen sker på flera områden som utvecklar taktik, verktyg och struktur på de kriminella nätverken och det område som listats som nr 1 bland de snabbast ökande hoten är cyberattacker.
Det är med bekymmersam blick man läser om Europol’s nysläppta rapport EU-SOCTA 2025, som är den mest noggranna analysen av organiserad brottslighet inom EU. Med underrättelseinformation från medlemsländer och internationella brottsbekämpningspartners så analyseras den organiserade brottsligheten inte bara för vad den är idag utan också hur den utvecklas, förvärras och vad det innebär. Förändringen är fundamental och innebär att den är djupare rotad och med destabiliserande än någonsin tidigare.
Kortfattat så säger rapporten att förändring inom organiserad brottslighet sker i så stor utsträckning att hela sammanfattningen får titeln ”The DNA of organised crime is changing – and so is the threat to Europe”. Traditionella begränsningar, som tidigare påverkade brottssyndikaten, är få och de de kriminella tycks dra maximal nytta av en värld av global instabilitet, digitalisering och ny teknik.
Tre kännetecken som definierar dagens organiserade brottslighet
1. Ökande destabiliserande effekt – påverkar även samhällets fundament och institutioner
2. Frodas online – gränslös och superskalbar brottsarena där dessutom möjlighet till anonymitet är stor
3. Accelereras av AI och ny teknik – används som brottslighetskatalysator då det ger möjlighet till ökad automatisering, skalbarhet, effektivitet, komplexitet, mm.
Med ett nytt kriminellt DNA så förändras hotbilden. I rapporten listas sju säkerhetshot där kriminella nätverk blir mer och mer sofistikerade och farliga. De två områden som står överst bland de sju var Cyberattacker och Onlinebedrägerier.
Den vanligaste Cyberattacken är spridning av ransomware, men också attacker på kritisk infrastruktur. Gällande onlinebedrägerier, så omnämns AI-driven social manipulation och stöld av känslig data.
Båda dessa områden är områden inom cyberbrottslighet som ofantligt många redan blivit drabbade av. Lägger vi då till de ytterligare dimensioner som beskrivs i rapporten och att hoten fortsätter att växa så gör man klokt i att se om sitt hus. Innan stormen kommer.
Det finns fördelar med AI inom otaliga branscher och cybersäkerhet är inget undantag. Men långt ifrån alla vet hur man kan dra nytta av AI för sin egen verksamhets motståndskraft.
Som vi tidigare rapporterat om så ökar användningen av AI inom den cyberkriminella världen. Därtill blir användningen mer och mer avancerad, vilket innebär att hotbilden ökar inom flera områden.
Som ett svar på denna ökande hotbild ökar även användningen av AI inom cybersäkerhetsbranschen. I en forskningsrapport estimeras att den globala marknaden för AI-baserade cybersäkerhetstjänster nästan kommer att tiodubblas fram till år 2030 från en marknad på ca 150 miljarder 2021.
En viktig anledningen till att AI har så stort värde för cybersäkerhetsbranschen är förmågan att hantera och analysera så stora mängder av data. Problem som många företag har är nämligen både relaterade till att upptäcka avvikelser och mönster i sin data och sina IT-system men också på ett effektivt sätt sortera bort falsklarm och mänskliga fel i de enorma datamängder, trafikflöden, loggar och rapporter som genereras.
Det finns ett antal områden där användningen av AI är extra fördelaktig, speciellt som vi lever i en värld med ett ständigt växande cyberhot, ökande mängder data och en större komplexitet i våra IT-system som ökar attackytan:
Förutom ovan nämnda fördelar finns andra områden inom cyberförsvaret som skulle kunna dra stor nytta av AI.
Med AI-driven penetrationstestning kan man utmana och testa sina egna system på en helt ny nivå. Med detta finns således möjlighet att hitta och rätta till säkerhetsbrister, innan de utnyttjas av cyberkriminella.
Simulering av nätfiske och social manipulation kan också förbättras med hjälp av AI, för att utveckla spetsa till träningen av personal och hjälpa säkerhetsteam att identifiera risker.
Att ta hjälp av AI för att hantera cyberattacker med otroligt kraftfulla verktyg är en stor fördel men för de organisationer som dessutom använder AI för att förhindra att attackerna sker, finns ytterligare vinningar att göra.
Att AI används och är en positiv resurs i många branscher är ingen nyhet. AI är dessutom, för väldigt många, en förhållande ny företeelse eftersom det stora genombrottet kom först när generativ AI gjordes tillgänglig på bred front.
Inom den cyberkriminella världen ser det liknande ut och nu ökar användningen snabbt. Därtill blir användningen mer och mer avancerad, vilket innebär att hotbilden ökar inom flera områden.
Generellt beskrivet så är AI-drivna cyberangrepp sådana där AI använts antingen i utvecklingen av en cyberattack och/eller som en komponent av själva cyberangreppet eller attackmetoden. AI används oftast för att förbättra och förenkla utvecklingsprocessen samt för att spetsa till existerande attackmetoder eller skadlig programkod.
• Utveckling och leverans av skadlig kod, där generativ AI används för att skriva programkoden. Växande avvändning, speciellt av oerfarna och mindre kunniga hackare.
• För avancerat nätfiske och social manipulation. Generativ AI används för att skapa traditionellt material som förfalskade dokument, text, bilder och video men även deepfakematerial. AI används också för att kartlägga och analysera kommunikationsmönster och inhämta personlig information som sedan kan användas för avancerat nätfiske och social manipulation.
• Intrång samt övervakning av system. Svagheter och säkerhetsbrister finns i nästan alla IT-miljöer och med AI har cyberbrottslingar nya och otroligt kraftfulla verktyg för att knäcka lösenord, övervaka trafik och göra sårbarhetssökningar.
• Maskeringsverktyg för att cyberattacker som tex användning av skadlig kod, intrång, datastöld, etc inte ska upptäckas. Många säkerhetssystem bygger på att identifiera en cyberattack genom programkod, mönsterigenkänning, tillvägagångssätt, mm. En mycket bekymmersam möjlighet med AI är att det möjliggör för dynamiska attacker, där en skadlig programvara på egen hand ständigt ändrar sitt beteende, signatur, programkod, mm för att undvika att bli upptäckt. AI skulle tom kunna analysera de säkerhetsverktyg som används och använda denna information som hjälp för att bättre kunna kamouflera attacken.
Det kan kännas både hotfullt och nästan hopplöst att konstatera hur hotbilden ständigt förändras och ökar. Lyckligtvis ökar även användningen av AI kraftigt inom cybersäkerhetsbranschen och har för ett stort värde i förmågan att hantera både gamla och nya hot.
En ny rapport visar att cyberkriminella ständigt utökar sitt samarbete, vilket ytterligare komplicerar en hotbild som redan är ytterst svår att överblicka och därtill ökar komplexiteten av cyberhoten ytterligare.
Kriminella organisationer är opportunister och när en möjlighet öppnas är de ofta snabba på att utnyttja den. Således är det föga överraskande att en globaliserad digital värld, med både för- och nackdelar för de allra flesta verksamheter, leder till att även cyberhotbilden globaliseras. Det framkommer även i rapporten, att påtryckningar från brottsbekämpande myndigheter leder till att hotaktörer samarbetar över gränserna.
Hotkomplexiteten ökar som sagt ständigt och både kriminella samarbeten och användning av AI driver på utvecklingen. Dessutom innebär tillgängligheten av cyberbrottstjänster, som är en är enorm och växande marknad, såsom Access-as-a-Service (AaaS) och nätfiskeattack som tjänst, mm att även ligor med låg teknisk kompetens kan utföra avancerade cyberattacker.
Hör av dig om du vill ha tips på hur ni kan minska risken för cyberintrång!
Vi kan hjälpa er med allt ifrån att identifiera era sårbarheter, en tydligt prioriterad åtgärdsplan till att övervaka era system dygnet runt och omedelbart hantera de cyberattacker och intrångsförsök ni utsätts för.
När vi tydligt ser hur Artificiell Intelligens blir en naturlig del både av arbetslivet och privatlivet, framförs en växande oro för felanvändning, vilket kan resultera till oavsiktlig spridning av känslig information.
I en nyligen publicerad cybersäkerhetsrapport ses felaktigt använd AI som en av 2025-års stora risker. Det tydligaste riskområdet är när företagets personal delar konfidentiell information, såsom finansiell information, för att skapa rapporter och göra analyser med hjälp av AI, utan att vara medveten om att någon obehörig kan få tillgång till och lagra den känsliga informationen.
Risker med att använda AI måste naturligtvis vägas mot alla de fördelar som AI ger, såsom ökad produktivitet, mm. Utbildning av personalen för att öka riskmedvetenheten gällande AI samt tydligare riktlinjer för användning av AI två sätt att öka er motståndskraft.