Oroande rapport från Europol avslöjar att själva DNA’t av organiserad brottslighet håller på att förändras och med det förvärras också hotbilden. Förändringen sker på flera områden som utvecklar taktik, verktyg och struktur på de kriminella nätverken och det område som listats som nr 1 bland de snabbast ökande hoten är cyberattacker.
Det är med bekymmersam blick man läser om Europol’s nysläppta rapport EU-SOCTA 2025, som är den mest noggranna analysen av organiserad brottslighet inom EU. Med underrättelseinformation från medlemsländer och internationella brottsbekämpningspartners så analyseras den organiserade brottsligheten inte bara för vad den är idag utan också hur den utvecklas, förvärras och vad det innebär. Förändringen är fundamental och innebär att den är djupare rotad och med destabiliserande än någonsin tidigare.
Kortfattat så säger rapporten att förändring inom organiserad brottslighet sker i så stor utsträckning att hela sammanfattningen får titeln ”The DNA of organised crime is changing – and so is the threat to Europe”. Traditionella begränsningar, som tidigare påverkade brottssyndikaten, är få och de de kriminella tycks dra maximal nytta av en värld av global instabilitet, digitalisering och ny teknik.
Tre kännetecken som definierar dagens organiserade brottslighet
1. Ökande destabiliserande effekt – påverkar även samhällets fundament och institutioner
2. Frodas online – gränslös och superskalbar brottsarena där dessutom möjlighet till anonymitet är stor
3. Accelereras av AI och ny teknik – används som brottslighetskatalysator då det ger möjlighet till ökad automatisering, skalbarhet, effektivitet, komplexitet, mm.
Med ett nytt kriminellt DNA så förändras hotbilden. I rapporten listas sju säkerhetshot där kriminella nätverk blir mer och mer sofistikerade och farliga. De två områden som står överst bland de sju var Cyberattacker och Onlinebedrägerier.
Den vanligaste Cyberattacken är spridning av ransomware, men också attacker på kritisk infrastruktur. Gällande onlinebedrägerier, så omnämns AI-driven social manipulation och stöld av känslig data.
Båda dessa områden är områden inom cyberbrottslighet som ofantligt många redan blivit drabbade av. Lägger vi då till de ytterligare dimensioner som beskrivs i rapporten och att hoten fortsätter att växa så gör man klokt i att se om sitt hus. Innan stormen kommer.
Det finns fördelar med AI inom otaliga branscher och cybersäkerhet är inget undantag. Men långt ifrån alla vet hur man kan dra nytta av AI för sin egen verksamhets motståndskraft.
Som vi tidigare rapporterat om så ökar användningen av AI inom den cyberkriminella världen. Därtill blir användningen mer och mer avancerad, vilket innebär att hotbilden ökar inom flera områden.
Som ett svar på denna ökande hotbild ökar även användningen av AI inom cybersäkerhetsbranschen. I en forskningsrapport estimeras att den globala marknaden för AI-baserade cybersäkerhetstjänster nästan kommer att tiodubblas fram till år 2030 från en marknad på ca 150 miljarder 2021.
En viktig anledningen till att AI har så stort värde för cybersäkerhetsbranschen är förmågan att hantera och analysera så stora mängder av data. Problem som många företag har är nämligen både relaterade till att upptäcka avvikelser och mönster i sin data och sina IT-system men också på ett effektivt sätt sortera bort falsklarm och mänskliga fel i de enorma datamängder, trafikflöden, loggar och rapporter som genereras.
Det finns ett antal områden där användningen av AI är extra fördelaktig, speciellt som vi lever i en värld med ett ständigt växande cyberhot, ökande mängder data och en större komplexitet i våra IT-system som ökar attackytan:
Förutom ovan nämnda fördelar finns andra områden inom cyberförsvaret som skulle kunna dra stor nytta av AI.
Med AI-driven penetrationstestning kan man utmana och testa sina egna system på en helt ny nivå. Med detta finns således möjlighet att hitta och rätta till säkerhetsbrister, innan de utnyttjas av cyberkriminella.
Simulering av nätfiske och social manipulation kan också förbättras med hjälp av AI, för att utveckla spetsa till träningen av personal och hjälpa säkerhetsteam att identifiera risker.
Att ta hjälp av AI för att hantera cyberattacker med otroligt kraftfulla verktyg är en stor fördel men för de organisationer som dessutom använder AI för att förhindra att attackerna sker, finns ytterligare vinningar att göra.
I en nyligen publicerad rapport så visar det sig att hälften av alla svenskar använder samma lösenord till flera konton, trots att en överväldigande majoritet sannolikt vet att det är förkastligt.
Det är ingen kvalificerad gissning att en överväldigande majoritet av det svenska folket, som har en bevisat hög grad av IT-mognad, har mycket god kännedom och medvetenhet om rekommenderad lösenordshygien. Det är således anmärkningsvärt att hälften av svenskarna använder samma lösenord till flera konton, vilket de då sannolikt vet kan få allvarliga konsekvenser.
Fråga: Har du samma lösenord till fler än ett användarkonto på internet?
Om man använder sig av samma lösenord på många konton så ökar man sin sårbarhet för att bli multihackad, eftersom samma inloggning fungerar på tex mail, sociala medier, mm. Detta är ju speciellt allvarligt om man använder samma lösenord på ett känsligt konto och ett annat, säg oviktigt konto, som hanteras med låg säkerhet. Det är mångas mardröm att bli hackad, så att bjuda på en multihackning känns omotiverat men framförallt helt onödigt.
I rapporten kan man därtill läsa att 20% av de tillfrågade inte ville svara på frågan om sin lösenordshantering. Detta tyder på att det kan finnas en skam runt att man är högst medveten om att man använder och hanterar lösenord på ett sätt som man vet är fel.
Som om det inte är nog att vi använder samma lösenord på flera konton så kan man, med bekymmersam blick, läsa de 10 vanligaste lösenorden i Sverige (Nordpass):
1. 123456
2. qwerty123
3. qwerty1
4. 123456789
5. hejsan
6. hejhej
7. hejsan123
8. bajskorv
9. password
10. 12345678
Andra noterbara lösenord på top 20 är qwerty, sommar, dinmamma, fotboll och kalleanka
• Kontrollera om dina lösenord finns med i någon dataläcka – byt isf omedelbart
• Förlita dig inte på endast lösenord, använd multifaktorsautentisering, helst nätfiskeresistent
• Sluta slarva! Agera enligt den kunskap du faktiskt har gällande lösenord och god cyberhygien. Läs på om du är osäker
Att AI används och är en positiv resurs i många branscher är ingen nyhet. AI är dessutom, för väldigt många, en förhållande ny företeelse eftersom det stora genombrottet kom först när generativ AI gjordes tillgänglig på bred front.
Inom den cyberkriminella världen ser det liknande ut och nu ökar användningen snabbt. Därtill blir användningen mer och mer avancerad, vilket innebär att hotbilden ökar inom flera områden.
Generellt beskrivet så är AI-drivna cyberangrepp sådana där AI använts antingen i utvecklingen av en cyberattack och/eller som en komponent av själva cyberangreppet eller attackmetoden. AI används oftast för att förbättra och förenkla utvecklingsprocessen samt för att spetsa till existerande attackmetoder eller skadlig programkod.
• Utveckling och leverans av skadlig kod, där generativ AI används för att skriva programkoden. Växande avvändning, speciellt av oerfarna och mindre kunniga hackare.
• För avancerat nätfiske och social manipulation. Generativ AI används för att skapa traditionellt material som förfalskade dokument, text, bilder och video men även deepfakematerial. AI används också för att kartlägga och analysera kommunikationsmönster och inhämta personlig information som sedan kan användas för avancerat nätfiske och social manipulation.
• Intrång samt övervakning av system. Svagheter och säkerhetsbrister finns i nästan alla IT-miljöer och med AI har cyberbrottslingar nya och otroligt kraftfulla verktyg för att knäcka lösenord, övervaka trafik och göra sårbarhetssökningar.
• Maskeringsverktyg för att cyberattacker som tex användning av skadlig kod, intrång, datastöld, etc inte ska upptäckas. Många säkerhetssystem bygger på att identifiera en cyberattack genom programkod, mönsterigenkänning, tillvägagångssätt, mm. En mycket bekymmersam möjlighet med AI är att det möjliggör för dynamiska attacker, där en skadlig programvara på egen hand ständigt ändrar sitt beteende, signatur, programkod, mm för att undvika att bli upptäckt. AI skulle tom kunna analysera de säkerhetsverktyg som används och använda denna information som hjälp för att bättre kunna kamouflera attacken.
Det kan kännas både hotfullt och nästan hopplöst att konstatera hur hotbilden ständigt förändras och ökar. Lyckligtvis ökar även användningen av AI kraftigt inom cybersäkerhetsbranschen och har för ett stort värde i förmågan att hantera både gamla och nya hot.
I en nyligen publicerad rapport står det klart att svenska chefer inte har tillräckligt med resurser för att möta ett ökat cyberhot samt att många företag redan har drabbats av cyberattacker.
1. Cyberhotet ökar
I rapporten, från chefsorganisationen Ledarna inom privat tjänstesektor (LPT), har drygt 2 200 svenska chefer tillfrågats och det är en bekymmersam bild som presenteras. 60% uppger att cyberhotet ökat de senaste 3 åren och 41% uppger att de drabbats av en cyberattack under samma tidsperiod
2. Konsekvenserna är allvarliga
Att över 40% av tillfrågade företag drabbats av cyberattacker är såklart djupt oroande och det presenteras dessutom tydliga siffror på de konsekvenser som cyberattackerna inneburit.
• Avbrott i verksamheten (32%)
• Ökad rädsla eller oro bland anställda (22%)
• Ekonomiska förluster (21%)
• Negativa effekter på anställdas hälsa och välbefinnande (14%)
• Negativ påverkan på företagets rykte (9%)
• Minskad förtroende från kunder eller partners (9%)
• Förlust av känslig eller konfidentiell information (7%)
• Juridiska tvister eller rättsliga kostnader (6%)
3. Resurser saknas för att bemöta cyberhotet
Trots att cyberhotet ökar, både till antal och komplexitet, så visar rapporten att 25% av cheferna helt saknar de säkerhetsresurser som krävs för att hantera riskerna och att 20% menar att de resurser som finns inte är tillräckliga.
Att så många företag inte inser allvaret och verkar leva i någon sorts illusion om att hotet inte är på riktigt eller bara drabbar andra är inte bara förvånande, det är dessutom häpnadsväckande och väldigt illavarslande!
Cybersäkerheten måste vara en naturlig del av organisationers strategiska arbete och som vid allt annat ledningsarbete handlar det om att arbeta metodiskt, först strategisk och därefter operativt.
Några enkla tips:
• Nulägesanalysera och gör en övergripande riskbedömning
• Identifiera och hantera era omedelbara riskområden
• Börja fostra en cybersäkerhetskultur, med tydligt ledarskap samt viktiga begrepp och principer
• Hjälp er organisation genom att ställa rätt frågor och rätt krav
• Sätt en budget så att öronmärkta resurser finns att tillgå
• Utvärdera och förbättra kontinuerligt
Eftersom det är företagsledningen som sätter tonen för säkerhetskulturen i hela verksamheten finns möjligheter att snabbt skapa en positiv attitydförändring i organisationen. Detta är en avgörande faktor för att bygga en motståndskraftig cybersäkerhetskultur då det skapar engagemang och gör personalen till en del av företagets försvarsberedskap.
Som många känner till kommer det dessutom nya lagar och regelverk med fokus på cybersäkerhet som skärper kraven på ledning och styrelse.
Om inget annat borde det få fler att agera.
Infostealer-malware, även kallade Infostealers eller bara Stealers växer i populäritet på den cyberkriminella marknaden och öppnar dörren för ännu större cyberrisker. Det visar också tydligt hur kriminella samarbeten fördjupas ytterligare.
Infostealers används i allt större utsträckning och anses, av vissa, vara ett av de största cyberhoten idag. Kortfattat kan man beskriva Infostealers som en skadlig programvara som i hemlighet infekterar datorer och system med ett enda egentligt syfte – att kopiera värdefull information utan att det upptäcks. När informationen är stulen har Infostealern slutfört sitt uppdrag och nästa steg för den cyberkriminelle är att sälja den stulna informationen.
Den information man fokuserar på att stjäla är olika typer av användarnamn, lösenord, systeminställningar, cookies, loggfiler, mm som kan användas för att logga in eller åtminstone få fotfäste i ett företags IT-system. Därifrån iscensätts sedan andra cyberattacker eller andra bedrägliga aktiviteter. Den typiska köparen av informationen som en Infostealer kommit över är således andra cyberkriminella som, efter köptransaktionen, inleder en cyber-, utpressnings- eller bedrägeriattack.
Att lyckas stjäla och snabbt sälja aktuella sessionskakor är speciellt högt upp på önskelistan då dessa betingar ett högt pris. Med aktuella sessionskakor kan man nämligen ”kidnappa” en pågående inloggning och därmed kringgå tex multifaktorsautentisering som finns för att skydda system och IT-miljöer mot otillåten inloggning, vilket naturligtvis är otroligt allvarligt!
På Infostealermarknaden finns både hackare som är specialiserade på att stjäla och sälja stulen information men också de som erbjuder Infostealers-som-tjänst. Köparen erbjuds i det senare fallet en färdig Infostealertjänst med allt från kundsupport, mjukvaruuppdateringar till detaljerad dokumentation, vilket innebär att även de kriminella med lägre teknisk kompetens kan använda avancerade Infostealers.
Mycket av informationen som stjäls med Infostealers kanske aldrig kommer till användning men blotta tanken att mycket information själs är såklart oroväckande. Vad som dock är otroligt allvarligt är att, enligt en rapport, 90% av företag som haft cyberintrång har förlorat inloggning/behörighetsdata till en Infostealer före intrånget. Detta visar tydligt att Infostealers är ett mycket allvarligt problem då dessa bidrar till att större cyberattacker kan genomföras.
En sökning på en populär men undanskymd digital handelsplats visade att milliontals Infostealerloggar är till salu, vilket kan anses vara ett tecken på att mognadsgraden är hög i det cyberkriminella ekosystemet där Infostealers alltså spelar en viktig roll.
Infostealers sprids genom de olika och ofta väldigt kreativa sätt som vi beskrivit i denna blogg vid tidigare tillfällen. Nätfiskeattacker, malvertising och sökmotorförgiftning är några exempel men även falska CAPTCHA-formulär, AI-verktyg och mjukvaror har använts.
Moderna cybersäkerhetsverktyg, med konstant övervakning och incidentberedskap är snart ett måste för alla företag. Även utbildning av personalen för att öka både riskmedvetenheten och kunskapen om hur skadliga program sprids är bra ett sätt att öka er motståndskraft.
Hör av er så hjälper er!
Trots alla redogörelser om alltmer avancerade cyberattacksmetoder så framkommer det, i en nyligen publicerad rapport, att ett beprövat tillvägagångssätt som nätfiske, fortsatt är mycket framgångsrikt. Enligt rapporten så tredubblades klickandet på nätfiskelänkar under 2024, mycket pga nya och mer finurliga nätfiskemetoder.
Så trots att de cyberhotet ökar i komplexitet, pga ökad teknisk utveckling, kriminella samarbeten och användning av AI så måste vi fortsatt utbilda personalen för att stärka motståndskraften mot nätfiske.
Under lång tid fokuserades uppmärksamheten och utbildningsinsatser kopplade till nätfiske på att få personalen att inte klicka på okända länkar i mail. Tyvärr så har hotbilden förändrats och komplicerats. Det är dock inte nätfiskelänkarna som förändras utan hur exponering, placering och distribuering av nätfisket och skadlig kod numera görs.
Det finns otaliga sätt, utöver mail, för nätfiskeattacker såsom social manipulation, malvertising, sökmotorförgiftning, mm. I vissa fall kan dessa kombineras för att få användare att vaggas in i en falsk trygghet och tappa uppmärksamheten mot de varningstecken som finns.
Två metoder som ökar kraftigt är Malvertising, onlineannonser med skadlig kod, och framförallt Sökmotorförgiftning, där hackers manipulerar resultat från sökmotorer så att falska hemsidor med onda uppsåt hamnar överst bland sökresultaten. Typiskt ser dessa falska annonser och hemsidor ut att komma från legitima och välkända organisationer. Sökmotorer var faktiskt den största källan för lyckade nätfiskeattacker under 2024.
Sökmotorförgiftningens framgång bygger på att väldigt få användare är beredda på att de översta träffarna i sina sökresultat är illvilligt planterade och falska hemsidor med skadlig kod eller falska inloggningssidor.
Andra sätt som cyberkriminella framgångsrikt också använder för storskaligt nätfiske är kopplat till sociala medier, kommentarsfält, onlineforum, mm så man kan väl säga att komplexiteten ökar, även för en förhållandevis enkel cyberattacksmetod.
Utbildning av personalen för att öka både riskmedvetenheten och kunskapen om nätfiskeutvecklingen är ett sätt att öka er motståndskraft. Moderna cybersäkerhetsverktyg är också verkningsfulla.
Hör av er så hjälper er!
En ny rapport visar att cyberkriminella ständigt utökar sitt samarbete, vilket ytterligare komplicerar en hotbild som redan är ytterst svår att överblicka och därtill ökar komplexiteten av cyberhoten ytterligare.
Kriminella organisationer är opportunister och när en möjlighet öppnas är de ofta snabba på att utnyttja den. Således är det föga överraskande att en globaliserad digital värld, med både för- och nackdelar för de allra flesta verksamheter, leder till att även cyberhotbilden globaliseras. Det framkommer även i rapporten, att påtryckningar från brottsbekämpande myndigheter leder till att hotaktörer samarbetar över gränserna.
Hotkomplexiteten ökar som sagt ständigt och både kriminella samarbeten och användning av AI driver på utvecklingen. Dessutom innebär tillgängligheten av cyberbrottstjänster, som är en är enorm och växande marknad, såsom Access-as-a-Service (AaaS) och nätfiskeattack som tjänst, mm att även ligor med låg teknisk kompetens kan utföra avancerade cyberattacker.
Hör av dig om du vill ha tips på hur ni kan minska risken för cyberintrång!
Vi kan hjälpa er med allt ifrån att identifiera era sårbarheter, en tydligt prioriterad åtgärdsplan till att övervaka era system dygnet runt och omedelbart hantera de cyberattacker och intrångsförsök ni utsätts för.
När vi tydligt ser hur Artificiell Intelligens blir en naturlig del både av arbetslivet och privatlivet, framförs en växande oro för felanvändning, vilket kan resultera till oavsiktlig spridning av känslig information.
I en nyligen publicerad cybersäkerhetsrapport ses felaktigt använd AI som en av 2025-års stora risker. Det tydligaste riskområdet är när företagets personal delar konfidentiell information, såsom finansiell information, för att skapa rapporter och göra analyser med hjälp av AI, utan att vara medveten om att någon obehörig kan få tillgång till och lagra den känsliga informationen.
Risker med att använda AI måste naturligtvis vägas mot alla de fördelar som AI ger, såsom ökad produktivitet, mm. Utbildning av personalen för att öka riskmedvetenheten gällande AI samt tydligare riktlinjer för användning av AI två sätt att öka er motståndskraft.
I en ny rapport från Världsekonomiskt forum konstateras att 1 av 3 tillfrågade företagsledare svarar att deras största oro är cyberspionage och risken för att känslig information stjäls. Cybermiljön har blivit alltmer komplex, vilket beror bland annat på ökad geopolitisk oro och att cyberkriminalitet har blivit alltmer avancerad, där cyberkriminella blir mer professionella, organiserar sig och arbetar som företag och exempelvis erbjuder ”ransomware-as-a-service”. Detta innebär att även brottslingar med begränsad teknisk kompetens kan utföra avancerade cyberattacker.
En slutsats som nämns är att riskerna är så stora att ingen organisation klarar av att lösa dem på egen hand utan att det krävs samarbete.
Hör av dig om du vill ha tips på hur ett samarbete kan stärka er motståndskraft eller vill veta mer om era sårbarheter!