I en nyligen publicerad rapport står det klart att svenska chefer inte har tillräckligt med resurser för att möta ett ökat cyberhot samt att många företag redan har drabbats av cyberattacker.
1. Cyberhotet ökar
I rapporten, från chefsorganisationen Ledarna inom privat tjänstesektor (LPT), har drygt 2 200 svenska chefer tillfrågats och det är en bekymmersam bild som presenteras. 60% uppger att cyberhotet ökat de senaste 3 åren och 41% uppger att de drabbats av en cyberattack under samma tidsperiod
2. Konsekvenserna är allvarliga
Att över 40% av tillfrågade företag drabbats av cyberattacker är såklart djupt oroande och det presenteras dessutom tydliga siffror på de konsekvenser som cyberattackerna inneburit.
• Avbrott i verksamheten (32%)
• Ökad rädsla eller oro bland anställda (22%)
• Ekonomiska förluster (21%)
• Negativa effekter på anställdas hälsa och välbefinnande (14%)
• Negativ påverkan på företagets rykte (9%)
• Minskad förtroende från kunder eller partners (9%)
• Förlust av känslig eller konfidentiell information (7%)
• Juridiska tvister eller rättsliga kostnader (6%)
3. Resurser saknas för att bemöta cyberhotet
Trots att cyberhotet ökar, både till antal och komplexitet, så visar rapporten att 25% av cheferna helt saknar de säkerhetsresurser som krävs för att hantera riskerna och att 20% menar att de resurser som finns inte är tillräckliga.
Att så många företag inte inser allvaret och verkar leva i någon sorts illusion om att hotet inte är på riktigt eller bara drabbar andra är inte bara förvånande, det är dessutom häpnadsväckande och väldigt illavarslande!
Cybersäkerheten måste vara en naturlig del av organisationers strategiska arbete och som vid allt annat ledningsarbete handlar det om att arbeta metodiskt, först strategisk och därefter operativt.
Några enkla tips:
• Nulägesanalysera och gör en övergripande riskbedömning
• Identifiera och hantera era omedelbara riskområden
• Börja fostra en cybersäkerhetskultur, med tydligt ledarskap samt viktiga begrepp och principer
• Hjälp er organisation genom att ställa rätt frågor och rätt krav
• Sätt en budget så att öronmärkta resurser finns att tillgå
• Utvärdera och förbättra kontinuerligt
Eftersom det är företagsledningen som sätter tonen för säkerhetskulturen i hela verksamheten finns möjligheter att snabbt skapa en positiv attitydförändring i organisationen. Detta är en avgörande faktor för att bygga en motståndskraftig cybersäkerhetskultur då det skapar engagemang och gör personalen till en del av företagets försvarsberedskap.
Som många känner till kommer det dessutom nya lagar och regelverk med fokus på cybersäkerhet som skärper kraven på ledning och styrelse.
Om inget annat borde det få fler att agera.
En ny rapport visar att cyberkriminella ständigt utökar sitt samarbete, vilket ytterligare komplicerar en hotbild som redan är ytterst svår att överblicka och därtill ökar komplexiteten av cyberhoten ytterligare.
Kriminella organisationer är opportunister och när en möjlighet öppnas är de ofta snabba på att utnyttja den. Således är det föga överraskande att en globaliserad digital värld, med både för- och nackdelar för de allra flesta verksamheter, leder till att även cyberhotbilden globaliseras. Det framkommer även i rapporten, att påtryckningar från brottsbekämpande myndigheter leder till att hotaktörer samarbetar över gränserna.
Hotkomplexiteten ökar som sagt ständigt och både kriminella samarbeten och användning av AI driver på utvecklingen. Dessutom innebär tillgängligheten av cyberbrottstjänster, som är en är enorm och växande marknad, såsom Access-as-a-Service (AaaS) och nätfiskeattack som tjänst, mm att även ligor med låg teknisk kompetens kan utföra avancerade cyberattacker.
Hör av dig om du vill ha tips på hur ni kan minska risken för cyberintrång!
Vi kan hjälpa er med allt ifrån att identifiera era sårbarheter, en tydligt prioriterad åtgärdsplan till att övervaka era system dygnet runt och omedelbart hantera de cyberattacker och intrångsförsök ni utsätts för.
Det är inte bara cyberhoten som ökar lavinartat. Hotkomplexiteten och teknikutvecklingen ökar också svårigheten att som verksamhet organisera säkerhetsarbetet. Hur skyddar vi företaget, våra digitala tillgångar och våra verksamhetskritiska system?
En ännu viktigare fråga är dock: varför behandlar så många företag cybersäkerhet som en IT-fråga?
Naturligtvis är mycket, direkt eller indirekt, relaterat till de fantastiska utvecklingsmöjligheter som IT och teknik ger oss.
• Verksamhetsdigitalisering
• Konstantuppkoppling
• Gränslösa arbetsplatser
• Digitala och externa samarbetsytor
Möjligheterna är enorma men innebär samtidigt ökade utmaningar och säkerhetsproblem på organisatorisk nivå. Likafullt behandlas fortfarande cybersäkerheten som en operativ fråga, relaterad till teknik.
Alla strategiska frågor kopplade till företagets styrning, lönsamhet, affärsutveckling, hållbarhet, etc, etc nagelfars, och det med rätta. Cybersäkerheten, eller rättare sagt affärskontinuiteten, måste behandlas på samma sätt. Detta innebär att samma metodiska, noggranna, kreativa och kloka engagemang från ledningen behövs. Kort sagt, ingen ledningsgrupp eller styrelse värd namnet får delegera ansvaret för ett så affärskritiskt område.
Cybersäkerheten måste vara en naturlig del av organisationers strategiska arbete och inte betraktas som ett teknikproblem som är ”IT-killarnas” ansvar. Det är företagsledningen som ska ta det strategiska ansvaret för detta arbete och med ett tydligt engagemang i cybersäkerhet blir man inte bara bättre insatt i de affärs- och verksamhetsmässiga risker och konsekvenser man står inför. Ledningen är även de som sätter tonen för säkerhetskulturen i hela verksamheten, en aspekt som är lätt att underskatta betydelsen av när man ska bygga en motståndskraftig organisation.
Som många känner till kommer det dessutom nya lagar och regelverk med fokus på cybersäkerhet som skärper kraven på ledning och styrelse. Dags att inte ducka denna fråga längre.